Utställning för kanin

För att ställa ut kanin så skall man vara medlem i Sveriges kaninavelsförening. Kaninen skall ha en godkänd stamtavla och vara öronmärkt i vänster och höger öra eller ha en ring runt ena bak-tassen. Man ställer ut kaniner i olika klasser

Utställningsklasser

Klass A 6 mån - uppåt (vuxen) grupp eller stam

Grupp honor eller hanar, stam är en hane och två honor vars sammanlagda poäng sammanräknas ex 94,5 - 95 - 95,5 = 285 poäng

Klass B 4 -6 mån (ungdjur)

Klass M ungdjursklass 8-14 veckor ställs i grupp om 3-5 kullsyskon i samma färg

Klass D Hona med kull 6-8 veckor

Är man medlem så får man hem tidnigen kaninuppfödaren där det står utställningsannonser och en utställningsbarometer. Anmälan görs på en förbundets anmälningsblankett som man hittar på Sveriges kaninavelsförenings hemsida. Man fyller i ras, färg vänster och höger öra, kön, födelsedatum, inköpt/egen uppfödd mm

Inför utställning så måste man klippa klor och se till att kaninen är i gott hull, trim etc

Transport

Kaninen åker säkrast i Atlas 10-20 eller transportlådor ex två-tre fack. Tänk på att inte låta kaninerna sitta i stark sol, ett bra tips är att ta små frysta petflaskor som kaninen kan ligga emot om det är för varmt. Vid långa resor stanna å lufta kaninerna, man kan ha med sig kompostgaller lätt att packa med i bilen. Men då gäller det att stanna på en lugn plats och koll.

På Utställningsdagen

Så åker man i tid till utställningen och väl framme på plats så får man sitt burnummer som kaninen skall sitta i, och har man fler så är det bra att dubbel kolla så att man sätter in dem i rätt utställningsbur. Vatten ges ofta efter bedömningen då man inte vill att kaninerna skall doppa tassarna och skita ner sig. Man har med sig egna vattenskålar. Är det övernattning så tar man med sig även pellets. Packa med en fika korg är aldrig fel att ha med sig.

Vita kaniner och morot är inte bra då det kan färga av sig. När det är din kanins tur så kommer det en bärare som hämtar den och bär den till domaren och det är slumpen som avgör hos vilken domare som din kanin hamnar hos. Domaren går igenom dessa punkter. Sen bärs din kanin tillbaka till sin bur, och sen tar det en liten stund innan poängkortet kommer upp på buren. Ofta så får man pris för 94 p och uppåt. Får man 95 p eller högre 3 ggr så blir kaninen Svensk Champion. Efteråt kommer en prislista upp i lokalen och då får man kolla iaf man står med och då får man vänta å hämta sitt pris/vandringspris... Man får inte plocka ut kaninen och åka hem förrän prisutdelningen är klar!

Bedömningskortet

Vikt

Rasprägel och Presentation

Kroppsform

Pälsens täthet

Pälsens kvalite

Man (endast lejon)

Färg och teckning

Kondition å vård 

Slutpoäng

Vikten kollar vi alltid före anmälan för stämmer det inte med vad rasen skall väga så ryker det en poäng genast och det drar ofta ner på övrigt. Kroppsform en god rumpa utan utstickande ben och inga vassa ryggrader. Rasprägel där får man läsa i Nordisk kaninstandard hur rasen skall se ut, en god presentation beror lite på vilken ras man har. en del skall visa sig mer än andra. Pälsens kvalite och täthet ryker en del poäng om kaninen är i fällning eller om den har mjuk och inget slag i pälsen. Man drar pälsens mothårs så att den faller tillbaka snabbt. Färg och teckning beror ju på och det kan man inte påverka, kondtion och vård rena tassar och klippta klor, ren runt könsorgan och nos etc...

Stambokföra

För att kunna registrera så måste kaninen ha ett klass A kort och erhållit poäng, och det görs av stambokförarna i varje län och kostar ca 20-30 kr Stambokföraren för in uppgifterna och stamtavlan märks med en märktång och skrivs på.

Stambokföraren får inte godkänna stamtavlor utan vattenstämpel för djur födda fr o m den 1 januari 2005. Från detta datum gäller endast stamtavla med logga och vattenstämpel. Kaniner som är födda fr o med 1 januari 2009 skall ha stamtavla med blå logga, vattenstämpel, texten uppfödarnummer och stamboknr.

Om någon ändå kommer med gamla stamtavlor där det står härstamning i stället för stamboknr, skall de informeras om vad som gäller och de får skriva om stamtavlorna på godkända papper innan stambokföring kan ske.

Ett djur som redan är stambokfört får ej stambokföras om igen för t ex högre poäng. Uppmana i stället uppfödaren att i så fall notera den högre poängen på härför avsedd plats på stamtavlans baksida. Högre poäng inom parantes får ALDRIG noteras på något djur i stamtavlan, Du som stambokförare är skyldig att stryka över en sådan uppgift och tala om för ägaren att det är inte tillåtet med sådana noteringar. Hänvisa till stamtavlans baksida!

Vänster öra: minst tre siffror med begynnelsesiffra = årtalets sista siffra för kaniner födda efter den 1 januari 2005. Höger öra: uppfödarnummer, utan mellanslag! Observera att Stamboksnummer får ej förekomma som ersättning för uppfödarnummer utan de skall skrivas på rätt plats. Kontrollera även föräldrar och förföräldrar! Skulle sådana fel hittas skall de rättas och djurägaren göras uppmärksam på detta.
Vänster öra kan ersättas av ring och då skall man skriva bokstav + siffrorna, utan mellanslag, på platsen för vänster öra. Man noterar ALDRIG ordet ring någonstans! Som höger öra noteras ALLTID uppfödarnumret på djur födda efter 2005 01 01 oavsett om det är inklippt i örat eller ej, observera att det gäller det uppfödarnummer som angivits vid inköp av ringen.

Importdjur Om stamtavlan innehåller importdjur skall dessa ha godkänts av Riksstambokföraren. Har import- djuret vuxet bedömningskort eller redan är registrerat i hemlandet, stämplar Riksstambokföraren stamtavlan med ”Upptagen i Svensk Stambok märkt höger öra” signerar och perforerar stamtavlan med RBF och stambokför djuret direkt. Stamtavla bakåt efter godkänt importdjur är därmed att betrakta som fullständig.

Är importdjuret däremot ett ungdjur som ännu ej registrerats i hemlandet, stämplar Riksstambokföraren stamtavlan med ”Godkänd att upptagas i Svensk Stambok”. Ett sådant importdjur måste ställas ut som vuxet i Sverige och få godkänd bedömning, innan det kan stambokföras i Sverige och användas som avelsdjur.

Dispensdjur De djur som ej fått en stämpel av Riksstambokföraren om att de är godkända att upptas i svensk stambok får du EJ stambokföra utan du skall hänvisa uppfödaren/ägaren till Riksstambokföraren.

Djur med ofullständig stamtavla Djur som saknar stambokförd fader får inte samtidigt sakna stambokförd farmor och/eller farfar. Djur som saknar stambokförd moder får inte samtidigt sakna stambokförd mormor och/eller morfar, det vill säga att man kan inte ha två ”luckor” på samma sida. Saknar både farmor och farfar stambokföring alt både mormor och morfar, kan djuret ej stambokföras. Inte heller får båda föräldrarna sakna stambokföring
 

Fullgoda stamtavlor skall ha alla stamboksnummer ifyllda samt v:öra, h:öra och hela utställningspoängen i fylld på förädlrardjur samt farfar/farmor och morfar/mormor, med undantag för en lucka på varje föräldradjurs sida men inte både far och mor, då går det inte att stambokföra...

Avel lika med höga poäng

Men sen är ju inte poängen allt när det gäller avel på kaniner, för just den kaninen kan ha något bra att föra vidare som ingen poäng i världen ändas på.

Bygga upp/riva utställlning

Som ny är det alltid kul att få hjälpa till på utställning för då lär man sig snabbast hur det går till, ex som genom att vara bärare en halv dag, sen blir de ju glada om man stannar å hjälper till att riva utställningen. Hemma utställningarna så samlas man ju och bygger upp och river utställningen och det är ju en massa annan pyssel som skall fixas, så alla hjälp emottages varmt!

Klass A (vuxna djur) 6 mån uppåt

Klass B (ungdjur) 4-6 mån

Klass D hona med kull

Alla ungarna skall ha samma grund-/tecknings färg som modern, enbart undantaget för järngrå pälsfärg

Antal ungar i kullen klass D
Hermelin, dvärghare (0,6-1,40 kg)
3 ungar eller flera.........20p
2 ungar .......................15

Dvärgvädur (1,01-2,20 kg)
4 ungar eller fler..........20p
3 ungar ......................17
2 ungar ......................14

Små raser (2,01-3,50 kg)
6 ungar eller flera ........20p
5 ungar .......................18
4 ungar........................16
3 ungar .......................14
2 ungar .......................12

Medelstora raser (3,01-4,00 kg)
7 ungar eller flera..........20p
6 ungar.........................18
5 ungar.........................16
4 ungar.........................14
3 ungar.........................12
2 ungar.........................10

Stora raser & jätteraser (4,61- och tyngre)
8 ungar eller fler............20p
7 ungar.........................18
6 ungar.........................16
5 ungar.........................14
4 ungar.........................12
3 ungar.........................10
2 ungar......................... 8

Raser med avikande hårstruktur
(gäller ej Hermelin eller dvärgvädur)
6 ungar.........................20p
5 ungar.........................18
4 ungar.........................16
3 ungar ........................14
2 ungar.........................12

Lejonhuuvad går in under dvärgvädur(men har inte kompetterings bladen)

Klass E (familjegrupp)

Klass G(elitgrupp)

Klass M (ungdjursgrupp)