Vitaminer & mineraler


En hona eller hane som man tänkt att sätta i avel, är det viktigt att de får ett bra foder. Kaninernas behov av foder växlar med djurets storlek, med årstiden, stallklimatet, motionsmöjligheter och fodrets sammansättning. Kaningårdar som bedrivs utomhus behöver mängden av underhålls foder öka med 10 % vintertid. Under fällningsperioderna ökas behovet något, och även för dräktiga honor ökar protein behovet. Digivningsperioder ökas fodermängden något.
Om det fattas någon mineral, vitamin av något slag, så kan det påverka på olika sätt. Från svår parade honor och ovilliga hanar och att honorna ej får livsdugliga ungar och ungdjur som är svår att få hull på. En bra bok som tar upp detta ämne är KG Roos "Kaniner" kan vara svår att få tag i eftersom det är en gammal bok. Kaninkursen som hålls av Sveriges kaninavelsförening så tas bland annat foderlära, vitaminer och mineraler etc upp.
Protein behövs för kroppens underhåll, tillväxt. produktion av ull och päls, fortplantning och mjölkbildning. Underskott av protein medför bl a dålig tillväxt, nedsatt livskraft och fortplantningsstörningar. Stora överskott av protein orsakar fodersmältnings störningar, som kan leda till sjukdoms- och dödsfall. Känsligast är de växande ungdjur, men även äldre kan drabbas
Kolhydraterna är kroppens viktigaste energi källa. Överskott av kolhydrater omvandlas till kroppsfett. Växternas fibrer och cellväggar utgörs av växttråd. Detta består av cellulosa och lignin (vedämne). Cellulosan är svår smält och ligninet är gott som osmältbart. Ju äldre växtbestånd blir, desto mer västtråd innehåller det och desto större del av växttråden utgörs av lignin och samtidigt sjunker proteinhalten. Tidigt skördat hö har betydligt högre näringsvärde än hö som skördats sent. Växttråden tjänar som utfyllnad och regulator i fodersmältningsorganen.
Fett är ungefär dubbelt så energirikt som kolhydrater och protein. Foderfettet underlättar uppsugningen av fettlösliga ämnen i tarmen bl a fettlösliga vitaminer. Överskott av fett och kolhydrater i fodret omvandlas till kroppsfett och användas som energi reserv - djuren lägger på hullet. Fett förekommer rikligast i oljeväxternas frö. Av sädesslag har havre och majs högst fetthalt.
Mineralämnen är det som blir kvar i form av aska om man förbränner ett fodermedel. De har många viktiga funktioner så som uppbyggnad av djurens benstomme och underhåll. De är nödvändiga för nervernas och musklernas funktioner, och de medverkar vid ämnesomsättningen och ingår i eller aktiverar många enzymer. Brist på ett mineralämne kan orsaka otrivsel, nedsatt produktion och bristsjukdomar. De mineralämnen som kan behöva ersättas i första hand är kalcium, fosfor och koksalt (natriumklorid).
Kalcium och fosfor Nästan hela kalciummängden och över 80% av fosfor- mängden i djurkroppen finns i skelettet. Tillräckligt tillförsel av dessa mineralämnen är nödvändig för skelettets uppbyggnad och underhåll. Fodret måste ha rätt balans mellan kalcium och fosfor för att djuren skall utvecklas normalt. Växande ungdjur och dräktiga honor har större behov. Klöver och lusern har hög kalciumhalt. Hög fosforhalt har oljekraftfoder och spannmål.
Koksalt består av natrium och kloridjoner, är viktiga beståndsdelar i kroppsvätskorna. Saltat hö täcker i regel kaninernas saltbehov. Det bästa är att ge djuret en saltsten så djuren själva kan reglera salttillskottet. Dräktiga honor, och i ännu högre grad digivande, honor har större koksalts behov än övriga kaniner.
Svavel ingår i fodertillverkade foderblandingar och då behöver man knappast befara svavelbrist.
Jod brist orsakar struma. I områden med jodbrist (i regel områden som ligger mycket långt från havet) Man kan använda jodberikad saltsten.
Selen är väldigt viktigt för kanin för att den skall kunna ta upp E-vitamin i kroppen, för lite selenhalt kan leda till de så kallade bakdels förlamningar.
Vitaminer förekommer i mycket små mängder i djurkroppen. De fyller livsviktiga funktioner. Otillräcklig tillförsel av ett vitamin ger upphov till bristsjukdom. Stor överdosering kan också ge upphov till sjukdom. A- D- och E-vitamin är fettlösliga, medan C-vitamin och vitaminer tillhörande B-gruppen är vattenlösliga. Fodermedel av hög kvalité behöver man inte riskera vitaminbrist. Vid ensidig utfodring med ett fåtal fodermedel kan däremot brist uppstå. Vitamin tillförsel bör uppmärksammas extra noga under efter- vintern och våren, eftersom fodermedlen under lagringen förlorat i kvalité. Avelsdjur och växande djur kan då behöva extra tillskott av vitaminer.
A- vitamin är nödvändigt för tillväxt, ämnesomsättningen och för ögats, hudens och slemhinnornas funktioner. Brist på A-vitamin ger minskad motståndskraft mot infektioner, fruktsamhetsrubbningar och nattblindhet. A-vitamin finns i form av karotin i gröna växter och gulköttiga rotfrukter.
D-vitamin reglerar omsättningen av de i kroppen viktiga mineralämnena kalcium och fosfor. D-vitamin brist ger upphov till till rakitis (engelska sjukan). Ultraviolett ljus bildar D-vitamin i huden. Djuren får därför ett vitamin tillskott om de vistas utomhus. Hö som fält torkas i solen innehåller D-vitamin. Observera att D-vitamin i stor mängd ger förkalkningar i njurar och i blodkärl.
E-vitamin är betydelsefull för ämnesomsättningen i muskulaturen. Det förhindrar även ogynnsam oxidation av omättade fettsyror i kroppen. E-vitamin brist ger muskel- och leverskador. Även fruktsamhets störningar. E-vitamin finns i hö, ris av löv- och barrträd och i sädesslagens groddar.
C-vitamin deltar i ämnesomsättningen b la vid uppbyggnaden av kroppens ben. C-vitamin brist orsakar blödningar i hud, slemhinnor och inre organ samt förändringar i benbildningen. C-vitamin finns i bär, frukter och grönsaker. Särskilt rikligt i nypon och svarta vinbär.
B -vitamin B1(tiamin) är nödvändigt för nervsystemets funktioner och finns i sädesgroddar, grönsaker och potatis. B2 (riboflavin) finns i mjölk, säd och lusern. Brist på detta ger skador på hud och ögon. Niacin finns i säd och lusern och brist på det yttrar sig i aptitlöshet och diarré. B12 motverkar blodsjukdomen perniciös anemi samt har en växtbefrämjande effekt. Brist symtom är blodbrist och dålig tillväxt. Vitamin B12 finns i animala fodermedel och i en del svampkulturer. Högre växter är mycket fattiga på vitamin B12. Tillskott av vitamin B12 bör ges till ungdjuren.
Våran erfarenhet, ett tag så gav vi kaninerna ett foder med hög proteinhalt 17% i ett foder som vi gav till våra kaniner i ett halvår och när det var dags med avels säsongen att komma i gång, så föddes det kullar och några vara riktigt svår parade och gick tomma. Eller de kullar som föddes, var allt bra tills när man särade ungarna från mamman och det märktes att ungdjuren inte växte och många dog. Så mellan 8 veckor upp till 12 veckor var det problem. De hade inte diarré. Även svår parade honor hade vi. Så fort vi bytte foder så har inte en unge gått bort sen dess. Svenska Foder "Kanin&Marsvin, Edel, Mästers med alla vitaminer och mineraler är bra foder. Så har du problem med ungar som dör titta över vad du använder för foder och om det är tillräckligt. Man kanske inte märker något förrän man kommer upp i ett visst antal kullar. Efter att pratat med flera andra stora uppfödare som hade haft samma problem kom vi på att vi kanske skulle byta foder och det är vi glada över att vi gjorde. 2005 juni månad och 20 kullar tagna och inga har dött pg a foder eller sjukdomar ...likaså ett mycket gott resultat 2006 med 33 kullar. Lysande resultat.
Det finns mycket vår moder jord erbjuder våra kaniner.
Maskrosblommor äts begärligt. Grodblad bra vid diarré

Ekblad ska vara bra vid trumsjuka (magen) Rönnbär med mycket c-vitamin

Torkade penséer och maskrosblomman, dett äts begärligt, och speciellt när vi åker på sommarutställningar eller om djuren behöver lite extra av någon andledning.


Lönnblad älskar våra kaniner att mumsa på. Vi torkar även brännässlor som ges i fodret under vintern.
Att torka div. nässlor och blad är bra att ge när vintern kommer som extra vitaminer, eller vid vårfällningen och innan avelssäsongen sätts igång. Blåbärs ris kommer också att plockas och skall vara bra mot bla diarré. Lönn blad gillas också av kaninerna äts lika gärna färska. Även en massa brännässlor har hängts på tork, innehåller mycket A-vitamin & C-vitamin + järn. Rönnbär kommer att plockas till hösten. Ett bra foder märks b la på om de är lättparade, och att honorna får livsdugliga ungar, bra glansiga pälsar.

Maskrosblad älskar de ju som bara den.

Rölleka är inflammations dämpande för magen

Gråbo Artemisia vulgaris
Under medeltiden trodde man att man kunde skydda sig mot trötthet genom att
fästa gråbo vid fötterna. Vid den tiden användes gråbo också som medel mot
epilepsi. Släktnamnet syftar på gudinnan Artemis, som ju var bl a barnafödandets
gudinna, och gråbo användes i folkmedicinen vid förlossningar och
kvinnosjukdomar.
Inom den östasiatiska medicinen har man sedan gammalt använt gråbo vid s k
moxabränning. Genom att antända små kulor av torkade gråboblad, eller håren från
dem, som man har fäst på bestämda ställen på kroppen åstadkommer man avledande
sår. Metoden tillämpades länge även i vårt land. Gråbo innehåller också eterisk
olja och har ansetts maskdrivande. Örten är även matsmältningsbefrämjande och
har också använts som abortvivum. I större mängder är gråbo giftigt.
Johannesört Hypericum perforatum
Johannesörtens guldgula blommor innehåller två olika pigment, det gula och ett
rött. Det röda gör att fingrarna färgas röda om man gnuggar blomman. Detta
fenomen har givit örten tillnamnet mansblod. Det svenska namnet johannesört har
också med det röda färgämnet att göra, och syftar på Johannes Döparens blod.
I johannesörtens blad finns en mängd små genomskinliga oljekörtlar som gör att
bladen verkar genomstungna. Av detta kommer växtens latinska namn. Det,
tillsammans med det blodliknande färgämnet, gjorde det att örten enligt
signaturläran ansågs sårläkande.
Även i folktron spelade johannesörten länge en betydande roll. Den användes bl a
av prästerna vid djävulsutdrivning. Som läkeört har den använts som sårmedel,
mot astma och bronkit, blåskatarr och tarmparasiter. Invärtes används den vid
matsmaltningsbesvär och depressionstillstånd. Den hjälper även mot besvär i
övergångsåldern och är stämningshöjande. Örten innehåller eterisk olja.
Fodersorter & dess olika innehåll
Här kan du/ni jämföra de olika fodersorterna, tänk på att kaninungar oftast har lite känsligare magar än vuxna kaniner, de har svårare att smälta protein.
| Fodersorter | SvenskaFoder Kanin&Marsvin | Mästers | Carrier | Edel | Lottie | Stampe | Zooman Dogman AB | Viromin |
| Råprotein |
14,5% |
14 | 14 | 14,5 | 15 | 14,5 | 13,5 | 15 |
| Råfett | 5,10% | 4 | 4 | 4 | 3,5 | 3,5 | 4 | 2 |
| Växttråd | 13,2% | 11,3 | 12,5 | 14 | 13,5 | 13,5 | 13 | 13,1 |
| Vattenhalt | 12,5% | 12 | 12 | 11 | 11 | 11 | 10,5 | - |
| Omsättbar energi | 10,3MJ/kg | 10,7 | - | 10,1 | 8,92 | - | - | - |
| Folsyra | - | - | 0,6 mg | - | 4 | 5,2 | 0,3 | 0,6 g |
| Kalcium | 0,90% | 0,85 | 1,2 | 1,1 | 1,1 | 1,1 | - | 5,8 g |
| Fosfor | 0,60% | 0,65 | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,6 | - | 3,7 g |
| Magnesium | - | 0,9 | - | - | - | - | 2,5 g | |
| Järn | - | 120 mg | - | - | - | - | ||
| Koppar | 6 mg | 6 | - | 6m | - | - | - | 6 |
| Kobolt | - | 0,5 | - | - | - | - | - | |
| Mangan | - | 18 | - | - | - | - | - | |
| Zink | - | 32 | - | - | 9,9 | - | ||
| Aska | 7,40% | 6 | 7,5 | 6,5 | 6,5 | 6,5 | 4,5 | |
| Jod | - | 0,5 mg | - | - | - | 0,25 mg | - | |
| Kolin | - | 560 mg | 500 mg | - | - | 600 mg | ||
| Vitamin A | 25 000 IE | 30 000 | 12 000 | 15 000 | 13275 | 13275 | 1500 | 2000 |
| Vitamin D3 | 5000 IE | 6000 | 1200 | 2500 | 1103 | 1103 | 500 | 1200 |
| Vitamin C | 250 mg | 500 | 600 | 250 | - | - | 600 | |
| Vitamin E | 40 mg | 40 | 45 | 50 | 55 | 55 | 5,5 | 45 |
| Vitamin B1 | 6 mg | 16 | 4 | 2 | 2 | 2,3 | 0,3 | 4mg |
| Vitamin B2 | 10 mg | 10 | 10 | 8 | 6 | 6,5 | 2,5 | 10 |
| Vitamin B6 | - | 5 | 6 | 3 | 4 | 5,4 | 0,85 | - |
| Vitamin B12 | 0,02 mg | 0,02 | 0,03 | 0,002 | 0,002 | 0,02 | 7,0 | 0,03 |
| K3 | - | - | - | - | 6 | - | 0,48 | 2 |
| Pantotensyra | 10 mg | 10 | 30 | 15 | 22 | 22,5 | 2,0 | 30 |
| Niacin | 20 mg | 20 | 60 | 30 | 50 | 52,4 | 6,0 | 60 |
| Selen | 0,3 mg | 0,2 | 0,15 | 0,3 | 0,1 | 0,1 | 0,025 | 0,15 |
| Biotin | - | - | 0,2 | 0,2 | - | 0,03 | 0,2 | |
| Na | ||||||||
| AAT | ||||||||
| PBV | ||||||||
| Mustang Häst Kraft | Hippo Breed | Chudleys Royal | Rabbfor | Rosa 110 | Solid 120 | TACKFOR P | Önskvärt | |
| Råprotein |
11,5 |
13 | 12 | 17 | 16 | 17,5 | 18 | 14-15 |
| Råfett | 4,5 | 4,6 | 2,5 | 3,7 | 6,2 | 5,0 | 4,4 | 4 |
| Växttråd | 8,5 | 8,9 | 14 | 12,2 | 10,6 | 9,5 | 9,4 | 11-13 |
| Vattenhalt | 12 | 12 | - | 11,6 | 13 | 12,6 | 11,5 | 12 |
| Omsättbar energi | 11MJ | 11,1 | - | 11,0MJ | 11,8MJ | 10,5-11MJ | - | |
| Koksalt | 9,0 g | 0,6 | ||||||
| Folsyra | - | - | - | - | - | - | - | |
| Kalcium | 6,0 g | 0,9 | - | 0,9 | 0,7 | 0,7 | 1,1 | |
| Fosfor | 4,0 g | 0,5 | - | 0,5 | 0,5 | - | - | |
| Magnesium | 2,5 g | 0,3 | - | 2,2 g | 0,4 | 0,27 | 2,9 | |
| Järn | OK | - | - | - | - | - | ||
| Koppar | 35 mg | 24 | 30 | 6 | 6 | 0,8 | - | |
| Kobolt | OK | - | - | K 1,2 ? | - | - | - | |
| Mangan | - | - | - | Mg 2,2 g? | - | - | - | |
| Zink | - | - | - | - | - | - | ||
| Aska | 6,0 | 7,2 | 6 | 6,8 | 6,4 | 6,3 | 7,5 | |
| Jod | OK | - | - | - | - | - | ||
| Kolin | - | - | - | 1,2 | - | - | 1,0 | |
| Vitamin A | 10 000 IE | 12000 | 10 000 | 10 000 | 7500 | 6000 | 6500 | |
| Vitamin D3 | 1000 IE | 1200 | 1000 | 2500 | 2000 | 2000 | 1000 | |
| Vitamin C | - | - | - | - | - | - | - | |
| Vitamin E | 300 mg | 300 | 50 | 50 | 25 | 40 | 75 | |
| Vitamin B1 | 10 mg | 10 | - | - | - | - | ||
| Vitamin B2 | 10 mg | 10 | - | - | - | - | ||
| Vitamin B6 | 2 | - | - | - | - | - | - | |
| Vitamin B12 | 0,01 mg | 0,12 | - | - | - | - | ||
| K3 | - | - | - | - | - | - | - | |
| Pantotensyra | 5 mg | 6 | - | - | - | - | ||
| Niacin | - | 30 | - | N 2,3 ? | - | - | ||
| Selen | 0,3 mg | 0,4 | - | 0,3 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | |
| Biotin | 0,2mg | - | - | - | - | - | - | 0,4 |
| Na | - | 2,3g | - | |||||
| AAT | 96g/kg | - | ||||||
| PBV | 10g/kg | - |